johannaedith

Jag har jätte ont i huvudet, igen. Det här inlägget lär bli väldigt onödigt så sluta läsa nu om du ändå inte bryr dig, haha!
Jag fattar inte jag har verkligen alltid ont i huvudet, varje dag verkligen. När jag väl har det har jag inte lite heller, det liksom spränger där inne och sen så fort jag ställer mig upp och går sprängs det typ sönder.
Sen dessutom har jag fått typ medicin mot det. Jätte alvedon som ska hjälpa men funkar ju inte! Blir inte ens bättre av dom och dom tvingar jag ändå i mig. Sjukt hatar det i alla fall.
Sen saknar jag Antonia också. Tänkt på det länge nu, eller jag saknar grejerna vi gjorde tillsammans och ja jag saknar oss. Alla sjuka grejer vi gjorde under sommaren och allt. Tänkt på det verkligen jätte mycket hur kul jag hade hur bra jag mådde. Men allt förstördes pga oss båda. Även fast jag var en stor del av det men våra viljor blev för stora från båda håll och så som det sluta är bara för konstigt. Förstår inte hur en vänskap som våran kunde ta slut så som den gjorde.
Hon var den som alltid fanns för mig och som jag alltid kunde gå till och ha kul med när som helst. Den där andra halvan jag alltid behövt men aldrig haft. Men fick ha då. Du kom in i våran familj och blev en del av mig och hela min familj men också det försvann pga av något så litet och löjligt som blev så stort.
Ahja vet inte ritktigt vad jag ville komma med det här faktiskt.
Är glad för alla de vänner jag har mitt liv som visar vart de står, betyder så otroligt mycket!