långpromenad med mycket tänkande

Jag gick upp vid 11 tiden, ville sova längre men kunde inte. Knäppt men så var det. Gick upp och åt frukost och städade rummet. Gick ganska snabbt och jag började då istället fixa och montera lite olika grejer till garderoben. Blev lite smått förbannad på garderoben och pappa så bestämde mig för att gå ut och gå i det fina vädret istället. Riktigt skönt att bara gå och gå. Var ute i över två timmar och gick först till Anundshög sedan hela Badelundaåsen bort till IKEA och sedan till Plantagen och sedan hem. Var riktig vår känsla, hörde hur vattnet forsade ner i brunnarna, fåglarna kvittrade, hörde en hackspett i träden och gräset som stack fram från snön. Det är då tankarna bara rullar i huvudet en efter en. Det är sånt som lugnar ner mig, som får mig att tänka klart. Jag hade tänkt mig att sätta mig där jag och William satt i somras men där var det redan mäniskor och jag ville vara själv. Älskar ensamhheten när det är helt lugnt och musiken i öronen så ingenting annat hörs. Tänkte på hur bra jag har det med det mesta förutom mina depritions problem som springer ifatt mig då och då. Men har lärt mig att hantera dem allt mer som tiden går.

Jag brukar alltid klaga på att vi bor på landet även fast vi knappt gör det. Men i såna stunder som idag älskar jag det. Gå långt och sedan bara sätta sig och titta ut över fälten och allt man ser. Det är så fridfullt, så lugnande. En del i min ålder hade säkert tagit en cigg för att lugna sig men min apromenader är mitt lugnande medel.
Kände solen stekte i ansiktet och tänkte på att om fyra dagar är det en annan sol som värmer mig. Eller egentligen är det samma sola men på Lanzarote. Längtar verkligen!! Skönt och komma bort ett tag. men ändå jobbigt. Kommer hem 27 och min robin åker 29 och är borta en hel månad. Får tårar i ögonen av att tänka på det så sskippar det.

När jag var ute kom jag på hur mycket jag verkligen vill ha en hund. Har nog kommit på det förut men idag när jag såg alla som var ute med sina hundar och gick blev jag så avundsjuk. Skulle vara så skönt att ha någon att gosa med och som finns där för en men som inte säger något. Som jag kan ta med mig ut och som bara är min. Men det lär väl inte hända förens jag flyttat hemifrån. Och det är ju ett tag kvar, tyvär. Vill bo själv och ha egen lägenhet nu. Min plats som jag får inreda själv som jag kan gå till när jag vill slippa allt annat. Bara slänga sig i soffan med massa godis och bara ta ddet lugnt hela dagen. En känsla jag vill ha nu på direkten. Vill växa upp men ändå vara kvar här. Liten och ha alla nära en hela tiden. För jag har märkt att med tiden hittar man nya men man saknar fortfarande alltid de gamla. Såg några små flickor som var ute och cykla och skratta. Blev så avundsjuk, ville vara liten igen!

Nu har jag skrivit en hel del och det är säkert inte någon som orkar läsa det men men.

PUSEN MED ET S