Skrivar lust? Ja lite..
Vet inte men har massor av tankar i min hjärna just nu. Är liksom oroligt där inne i skallen. Ser framför mig hur allt bara flyger runt som galna ja någonting. Har liksom inget lugn ändå känner jag hur kroppen slappnat av, andetagen är djupa och lugna men där uppe är det fel.
T.ex. är jag livrädd för gymnasiet. Okej, kanske inte livrädd men känner inte viljan att börja där till hösten. Jätte glad att jag får slippa Skiljebo, äckel skola i ärlighetens namn så förstörd, men känner inte längtan efter att börja på något nytt utan alla mina kära Skiljebobarn.
Kul att träffa ny människor visst visst, men Skiljebo tryggheten, alla vi människor som ja som jag sett det som en liten familj, alla känner alla, inga stora problem, livet rullar på som vanligt, men nu?
Står på egna ben, vet ingen som ska börja på John Bauer, det vill säga om jag kommer in, det menas att alla är nya människor. Alla är nya man måste lära känna om, kul det sure men skulle kännas så grymt mycket skönare om jag bara hade haft en säkerhet. En person som jag visste var där och delade allt det nya med mig som jag kände sen tidigare.
Mycket kommer ändras till hösten jag vet det. Jag hoppas däremot inte att allt gör det för det skulle riva upp hela min värld. Jag vet att vissa saker kommer stå kvar men rädslan för vad som kan hända skrämmer mig så sjukt mycket att senaste dagarna har jag varit i någon slags bubbla till och från då jag bara tänker om och i fall att det skulle inträffa.
2 Juli är dagen vi får veta vart vi kommit in. Dagen det är två sidor med namn på alla de skolor och linjer och namnen med de som kommit in vart. Den dag jag kommer vara fast klistrad vid tidningen. Den dagen jag vet hur mina 3 år ungefär kommer se ut fram över. Den dag jag får veta om jag kommer vara säker eller känna mig osäker in för skolstarten.
Jag vet inte vart jag vill komma med, med detta skrivet men kände att jag var tvungen att få ur mig det. Som jag skrev för ett tag sen "juni-skrivandet" tillbaka? De knasiga inläggen men även de mest seriös fram mot kvällen då alla tankar släpps lösa och bara flyger runt.
Hmm... nu ska jag låta ögon blunda och sova några väl behövda timmar innan jobbet väntar igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar