Kan inte somna, så grymt tokigt trött men ändå inte.
Tänkte att jag ändå kunde skriva lite här.
Har kommit på att Skiljeboskolan är som en dokusåpa. Skulle man filma hela tiden och följa en klass en månad eller något så lovar jag att det skulle bli en riktigt bra film eller vad man nu vill kalla det. Allt skit snack, alla rykten allting.
När en ny tjej börjar så ska hon sättas på plats, är hon redan tyst av sig så blir hon nobody. Men ska hon istället vara högljud och synas ska hon få höra så mycket skit hon klarar av. Hon får ett sånt helvete att hon inte klarar det och blir istället tyst av sig. Men om hon istället klara sig igenom helvetet och struntar i allt får hon komma till toppen, hon blir någon.
Det finns fjortisar, emosar, töntar och pundare på Skiljeboskolan. Alla har vi våran roll. Spelar ingen roll vad man gör eller säger, i någons ögon är du ändå den samma.
Killarna ska vara coola, hänga i ljushallen, små bråka och vara så där allmänt coola för att passa in hos varandra. Men ändå inte lika föredömande som vi tjejer. Där får alla sin chans även fast alla inte tar den.
Hos oss tjejer har man tydligen en stämpel och den har man, ändras inte för att man gör på något annat sätt.
Men jag är trött på det, har minskat ner på att säga vad jag tycker, lyssnar mer. Visst jag kan också vara förjävlig och döma folk det kan jag. Men oftast ger jag alla en chans och det är helt frivilligt att ta den. Tar man den så visst då kan man bli "någon". Men om inte, så är det så. Det är upp till en själv. Men oavsett vad ska man inte se ner på någon annan.
Alla är vi värda lika mycket oavsett om man är tjock, hora, ful, äcklig eller vad som helst. Det spelar ingen roll.
Vet inte riktigt varför jag skrev allt det här, kände väl bara för det. Så då blev det så.
Men tänk på vad alla säger och gör allting har en anledning, ingenting är slumpen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar