en lång dag, och mycket händelserik. 2 båt färder. mycket goda parfymer har de luktats på också.
vi kom fram till hotellet i Lubeck vid 7 tiden. Fick vårat rum och gjorde oss i ordning för att gå ut.
Efter en lång tids fixande så var vi äntligen klara. Pappa bestämde sig för att gå ner för trapporna eftersom att vi bara bodde en våning upp men jag ville ta hissen så mamma åkte med mig.
mamma tyckte på knappen för att komma ner till entré plan och hissen började åka. när vi väl kommer ner öppnas inte dörrarna, och både E knappen och knappen där det står 1- lyser alltså är vi mitt emellan. Jag grips av halv panik och trycker på knappen för att öppna dörrarna men inget händer. Mamma tycker på knappen som det står 1 på alltså våningen som vi gick på, på. Den åker en liten bit sen stannar den och börjar skaka, och den skaka inte lite heller. Jag kastar mig på larmknappen och håller in den det längsta jag kan tills fingret nästan går av. Recpetionen svarar på direkten och mamma börjar prata med dom. Jag som har panik och är hissrädd. Börjar gråta, occh inte lite helelr jag gråter, hypperventilerar och hulkar. Pappa får luren och pratar med mamma ett tag. Jag sitte rdär på golvet med panik och bara gråter och gråter. Eftersom det bara var en högtaler och ingne direkt mikrfon och prata i satte sig mamma på golvet med mig. De skulle ringa en hissreparatör sa de. Men tydligen lyckades pappa få tag på en man som suttit fast i en hiss förut somvisste hur man skulle göra för att få upp dörrarna. Så när de börja banka och hålla på med dörrarna börja hissen skaka ännu mer och jag grips av ännu mer panik och sitte roch skriker att jag komemr dö. vet inte hur jagkunde tro det nu efteråt men men. efter ett tag lyckades de i alla fall få upp dörrarna och jag kastar mig ur, då var vi en halv meter från själva öppningen i källaren. när mamma väl kommit ut kastar ja gmig på henne och bara gråter och gråter och gråter. och som josefin sa igår du kommer säkert träffa en kines där(eftersom några kineser följde efter oss i norge för 2 år sen) och som sagt, utanför hissen står mannen som fick ut oss, han fru står där och är kines! men som sagt vi överlevde och satte hela hotellet i skräck. efter de tfick vi GÅ upp igen eftersom att jag var randig i ansiktet efter att gråtit bort sminket haha. när vi sedan var klara igen tog vi TRAPPORNA ner jag fortfarande helt skakis och väl nere i recpetionen blev vi lovade vad vi ville från baren. men vi sa att vi skulle ta det sen. vi gick istället ut i lubeck och leta matställe vi hitta något fint ställe med jätte god mat och trevlig personal där satt vi länge och prata. efter de tgick vi tillbaka till hotellet och mamma och pappa tog en varsin cafe late och jag tog en cola innan vi gick upp till rummet.
nu ligger mamma och pappa och sover och jag måste stress skriva klart eftersom att det kostar att vara inne på internet.
imorgon stannar vi i lubeck ett tag sen ville pappa ut på landet och hitta något bed and breakfast där. jag och mamma har inga större krav förutom att de tmåste finnas trappor!
jag skriver kanske imorgon. nu ska jag ta och lugna ner mig och försöka strunta i hissen och sova.
vi hörs folkzzz!
jag saknar min jimmy
KUSS å PRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar